Pomeranian – Information om rasen

Rasen härstammar ursprungligen från slädhundar – även om de är mycket mindre i storlek i dag. En pomeranian är smart, lekfull och full av energi. De är kända för sina rävliknande ansikten, ”leende” karaktärsdrag och tjocka päls – för att inte tala om den distinkta manliknande kragen.

Den yviga svansen fullbordar bilden. Eftersom de alltid iakttar främlingar som närmar sig är de också fantastiska vakthundar. Rasen har verkligen en stor hunds attityd i en liten kropp.

Officiellt namn: Pomeranian

Andra namn: Zwergspitz, Dvärgspets, Pom

Ursprung: Tyskland

En vuxen pomeranian står i svartvitt
  • Tendens att dregla

    1 out of 5
  • Behov av pälsvård

    4 out of 5
  • Fällningsnivå

    4 out of 5
  • Tendens att skälla

    5 out of 5
  • Energinivå*

    1 out of 5
  • Passar med andra sällskapsdjur

    2 out of 5
  • Varmt väder

    2 out of 5
  • Kallt väder

    3 out of 5
  • Passar i lägenhet

    4 out of 5
  • Kan vara ensam*

    2 out of 5
  • Passar familjer*

    3 out of 5
* Vi avråder från att lämna sällskapsdjur ensamma under längre perioder. Sällskap kan förhindra känslomässig stress och destruktivt beteende. Rådfråga veterinär för rekommendationer. Alla sällskapsdjur är olika, även inom samma ras. Det här är en kort sammanfattning av rasens egenskaper som ska användas som en vägledning. För att du ska få en glad och väluppfostrad hund rekommenderar vi att du tränar och socialiserar hunden samt tillgodoser dess grundläggande behov (och dess sociala och beteendemässiga behov). Djur ska aldrig lämnas utan uppsikt tillsammans med barn. Kontakta uppfödare eller veterinär för ytterligare råd. Alla sällskapsdjur är sociala och föredrar sällskap. De kan dock lära sig att hantera ensamhet om du börjar vid tidig ålder. Rådfråga veterinär eller tränare för att få hjälp med detta.
Illustration av en röd pomeranian från sidan
HaneHona
HöjdHöjd
18 - 30.5 cm18 - 30.5 cm
ViktVikt
0 - 3.5 kg0 - 3.5 kg
Vuxen ålder
10 månader till 8 år
Mogen ålderÄldre
8 till 12 år12 till 22 år
BabyålderValpålder
Födsel till två månader2 till 10 månader
Pomeranian springer mot kameran över gräs
1/7

Lär känna pomeranianen

Allt du behöver veta om rasen

En pomeranian må vara mycket mindre än sina släddragande förfäder, men den utmanar gärna större hundar och har behållit samma mentalitet som sina förfäder slädhundarna. De är djärva, fräcka och orädda, och har en omättlig nyfikenhet på allt runt omkring. De är därför utmärkta vakthundar.

Nackdelen är dock att pomeranian kan vara en ganska högljudd och skällande ras. Så om du gillar lugn och ro, eller har känsliga grannar, kanske en pomeranian inte är rätt ras för dig.

Bortsett från det finns det så mycket att älska hos en pomeranians personlighet. De är intelligenta och uppmärksamma och alltid redo för interaktion med sina ägare, så de är mycket roliga att ha omkring sig. Eftersom den maximala mankhöjden bara är 30,5 cm, behöver en pomeranian dessutom inte en massa motion och kommer att anpassa sig väl i de flesta hemmiljöer.

Som den minsta medlemmen i hundfamiljen tysk spets, som innefattar samojedhund, alaskan malamute och norsk älghund, är pomeranian i vissa länder känd som dvärgspets. Rasen som vi känner den idag utvecklades i Tyskland, troligen på 1700-talet, men avlades gradvis fram för att bli mindre.

Det dröjde inte länge förrän rasen pomeranian blev mycket efterfrågad. Det kanske mest anmärkningsvärda var att drottning Victoria var ett stort fan av rasen och bidrog till att befästa dess popularitet (se mer om detta i Pomeranians historia i avsnittet Rasens historia).

Med sin framfusiga charm har en pomeranian verkligen ett härligt temperament och den är en fröjd att ha som sällskapsdjur Om du undrar över hur länge en pomeranian lever, så lever de ovanligt länge och det är inte sällsynt att de blir upp till 16 år.

Så det är inte så konstigt att rasen pomeranian är en av de mest populära dvärgraserna. De finns också ofta med på listor över de 20 favorithundarna i världen.

Beige pomeranian springer över gräs
2/7

Två fakta om pomeranianen

1. Ursprung från stenåldern

Rasen härstammar från den tyska spetsen och släktlinjen för rasen pomeranian går hela vägen tillbaka till stenåldern. Vid utgrävningar i norra Tyskland fann man välbevarade exemplar som tros vara rasens äldsta förfäder.

2. Tillbaka till Titanic

År 1912 var det bara tre hundar totalt som överlevde Titanics undergång. Två av dem var av rasen pomeranian. De två lyckliga djuren fanns, tillsammans med sina ägare, bland de överlevande som hade turen att befinna sig på en livbåt. I filmen med samma namn är Rose avbildad i slutet av filmen hållandes en pomeranian.

Närbild av pomeranian i svartvitt
3/7

Rasens historia

För att gå tillbaka till rasens ursprung, så var de nordiska förfäderna till pomeranian arktiska slädhundar. Dessa tåliga djur var allmänt kända som Wolfspitz eller Spitz, och pomeranian härstammar från tysk spets.

Rasen har fått sitt namn efter den historiska regionen Pommern (i norra Polen och Tyskland) där den har sitt ursprung. Rasen pomeranian, som den ser ut i dag, tros ha utvecklats på 1700-talet. Rasen var ursprungligen en mycket större hund, men storleken minskades genom selektiv avel. Även olika färger på pälsen introducerades.

Rasen pomeranian ökade i popularitet på mycket kort tid – och snart var de till och med efterfrågade av kungligheter. Den första kunglighet som vi känner till som hade en pomeranian var drottning Charlotte – gemål till kung George III av Storbritannien. Hennes två pomeranianhundar finns avbildade i målningar gjorda av Sir Thomas Gainsborough.

Senare blev även drottning Victoria ett stort fan av rasen pomeranian – till den grad att hon till och med startade sin egen uppfödningskennel. Hennes inflytande innebar att de också hade det största antalet bidrag på Crufts, Storbritanniens hundutställning, under några år.

Den ursprungliga rasklubben grundades 1891 – vid det första Crufts-evenemanget någonsin – och rasstandarden formulerades kort därefter. År 1898 hade rasen registrerats i USA, hos American Kennel Club, och erkändes formellt där år 1900. Naturligtvis har rasen sedan dess varit ett populärt inslag på hundutställningar – och i det moderna hemmet.

4/7

Utseende

Fysiska egenskaper hos en pomeranian

1
2
3
4
5

1.Ansikte

Liknar en räv, ansiktet är litet och ger ett nyfiket intryck med klara mörkbruna ögon.

2.Kropp

Kroppen är kort och kompakt med en jämn överlinje.

3.Svans

Mycket yvig, tjock svans som vanligtvis är krökt över ryggen.

4.Päls

Tjock dubbelpäls med kort, tjock päls undertill och en längre täckpäls.

5.Päls

Färgen kan variera mellan bland annat brunt, vitt, orange och grått.
Röd pomeranian går mot kameran över gräs
5/7

Saker att vara uppmärksam på

Här är några intressanta fakta om pomeranianen, allt ifrån rasens utmärkande egenskaper till en allmän hälsoöversikt

Föredrar sele framför koppel

Precis som andra småvuxna rashundar kan en pomeranian vara mottaglig för ett progressiv tillstånd som kallas ”kollapsad luftstrupe”. Detta är en kombination av en försämring av luftrörsbrosket och en försvagning av luftrörsmembranet, vilket leder till en potentiell förträngning av luftvägarna. Även om tillståndet är ärftligt kan det förvärras av en krage eller ett koppel – särskilt om din pomeranian kastar sig framåt eller om djurägaren drar tillbaka hunden för hårt. Symtom kan vara ett pipande ljud, hosta, väsande andning eller andningssvårigheter, och i allvarliga fall kan hunden också svimma. Av den anledningen är det alltid bäst att välja ett koppel med sele. Om tillståndet är allvarligt kan kirurgiska ingrepp vara ett alternativ.

Det är även viktigt att ta hand om de små benen

Ett annat vanligt problem hos rasen pomeranian är något som kallas patellaluxation. Tillståndet kallas ”dåligt knä” hos människor. Det är ett tillstånd där knäskålen i bakbenet hoppar ur sin position. Även om knäskålen vanligtvis går tillbaka på plats av sig själv skadar det slemhinnan i leden varje gång det händer. Detta orsakar inflammation och kan vara ganska smärtsamt, med symtom som hälta eller en udda ”hoppande” gång. För att ha kontroll på läget rekommenderar vi ortopediska undersökningar två gånger om året, i synnerhet som tillståndet kan leda till artrit senare i livet. Att se till att din pomeranian behåller sin idealvikt kan vara en bra förebyggande åtgärd. I allvarligare fall kan smärtstillande medicin förskrivas. Kirurgiska ingrepp utförs vid behov.

Djurägaren måste också vara uppmärksam på ögonhälsan

En annan egenskap hos en pomeranian som man bör vara medveten om är att de kan vara benägna att få vissa ögonproblem. Dessa kan bland annat vara grå starr, torra ögon eller problem med tårkanalerna. Eftersom dessa åkommor kan påverka synen om de inte behandlas är det viktigt att söka professionell hjälp. Om du upptäcker några symtom som rodnad, ärrbildning eller överdriven tårbildning, eller om din hund börjar gnugga sig i ögonen, bör du kontakta en veterinär omedelbart. På så sätt kan lämpliga åtgärder vidtas i god tid. Regelbundna ögonkontroller rekommenderas också starkt.

Hälsosam kost, friskare hund

Det är många faktorer att ta hänsyn till när du ska välja foder till en pomeranian: hundens ålder, livsstil, aktivitetsnivå, fysiologiska tillstånd och hälsa samt eventuella sjukdomar eller känsligheter. Fodret ger energi som täcker hundens vitala funktioner, och en komplett näringssammansättning bör innehålla en balanserad mängd näringsämnen för att undvika brister eller överskott i kosten, eftersom båda delarna kan ha negativa effekter på hunden. Följande rekommendationer gäller friska djur. Om din hund har problem med hälsan bör du rådfråga en veterinär som kan rekommendera ett specialfoder. Rent och färskt vatten ska alltid finnas tillgängligt för att främja regelbunden urinavgång. Ta med vatten om det är varmt ute, särskilt vid motionsaktiviteter, så att hunden kan stanna och dricka ofta.

En pomeranianvalp har ett behov av energi, protein, mineraler och vitaminer som är mycket större än hos den vuxna hunden. Den behöver energi och näringsämnen för att hålla sig frisk, men också för att kunna växa och bygga upp kroppen. Immunförsvaret hos en pomeranianvalp utvecklas gradvis tills den är 8 månader gammal. En sammansättning av antioxidanter, inklusive vitamin E, kan hjälpa till att stärka hundens naturliga försvar under den här tiden som är så full av förändringar, upptäckter och nya möten. Valpens matsmältning skiljer sig också från en vuxen pomeranians: Eftersom matsmältningssystemet inte har mognat ännu är det viktigt att hunden får mycket lättsmälta proteiner som kan tas upp effektivt. Ett balanserat intag av fibrer, till exempel psyllium, kan bidra till att underlätta tarmpassagen och ge en bättre avföringskvalitet.

På samma sätt är valpens tänder, som börjar med mjölktänderna och följs av de permanenta tänderna, en viktig faktor att ta hänsyn till vid val av storlek, form och hårdhet på torrfodret. Under tillväxtfasen är även energibehovet högt. Fodret måste därför ha högt energiinnehåll (uttryckt i kcal/100 g foder) samtidigt som koncentrationen av alla andra näringsämnen också måste vara högre än normalt i ett foder avsett för tillväxt. Vi rekommenderar att den dagliga ransonen delas upp på tre måltider tills hunden är sex månader, då man kan övergå till två måltider om dagen.

De viktigaste näringsmålen för en vuxen pomeranian är:

Bibehålla idealvikten med hjälp av lättsmälta ingredienser och ett lagom fettinnehåll

Bevara hudens och pälsens hälsa och skönhet med tillskott av essentiella fettsyror (särskilt EPA-DHA), essentiella aminosyror och B-vitaminer.

I vuxen ålder kan väldigt små hundar, t.ex. av rasen pomeranian, ha en benägenhet att bli förstoppade, så leta efter en diet som innehåller ett balanserat intag av fibrer, inklusive psyllium (för att underlätta tarmpassage), och lättsmälta proteiner (för att bidra till bra avföring).

Foderbitarna bör vara mycket små och anpassade efter den lilla käken hos en pomeranian, så att den enkelt kan plocka upp fodret. Det kan också stimulera aptiten hos de här små finsmakarna. Mycket små hundar får oftare njursten, så vi rekommenderar ett foder som främjar urinvägshälsan.

Det viktigt att inte ge en pomeranian livsmedel avsedda för människor eller godis med högt fettinnehåll. Belöna i stället hunden med torrfoder som tas från den dagliga foderransonen för att förhindra att den går upp för mycket i vikt. Det är också viktigt att strikt följa riktlinjerna för utfodring som finns på förpackningen, och särskilt att göra det för en steriliserad pomeranian eftersom kastrering är en faktor vid övervikt hos hundar.

Efter 8 års ålder börjar man se de första ålderstecknen hos en pomeranian. Ett foder som har berikats med antioxidanter bidrar till att bevara hundens vitalitet, och viktiga näringsämnen som taurin främjar hjärtfunktionen. Åldrandet innebär också en förändrad matsmältningsförmåga och särskilda näringsbehov. Foder för åldrande hundar bör därför ha följande egenskaper:

Högre innehåll av vitamin C och E. De här näringsämnena är antioxidanter som hjälper till att skydda kroppens celler mot skadliga effekter av oxidativ stress i samband med åldrandet.

Protein av hög kvalitet. Till skillnad mot vad många tror ger ett lägre proteininnehåll i fodret små fördelar när det gäller att förhindra njurproblem. Dessutom kan äldre hundar inte ta tillvara proteinet i fodret lika effektivt som yngre hundar. En minskad fosforhalt är ett bra sätt att bromsa den gradvisa försämringen av njurarnas funktion.

En högre andel av spårämnena järn, koppar, zink och mangan för att behålla huden och pälsen i gott skick.

En större mängd fleromättade fettsyror för bibehållen pälskvalitet. I normala fall kan hunden producera de här fettsyrorna, men åldrandet kan påverka den här fysiologiska processen.

Vid högre ålder drabbas hundar oftare av tandproblem. Torrfodrets form, storlek och hårdhet måste anpassas till hundens käke för att den ska fortsätta få i sig tillräckligt mycket.

Sidovy av röd pomeranian på gräs
6/7

Sköta om pomeranianen

Pälsvård, träning och motionstips

Eftersom en pomeranian är så liten är behovet av motion lägre än genomsnittet. Den behöver dock ändå en daglig promenad, helst två, så att den får möjlighet att sträcka på sina små ben och nosa runt utomhus. På grund av att en pomeranian är liten till växten är det bäst att inte ta med den till en hundpark, eftersom de oavsiktligt kan vältas omkull av större raser – och de kan även själva ibland utmana större djur. När du är hemma i trädgården är det viktigt att du håller ett öga på din pomeranian eftersom dessa miniatyr-Houdinis är kända för att rymma – även genom små hål. En pomeranian kan ha en tendens att gå upp i vikt, så håll den aktiv och håll holl på hundens vikt. - även om den helst bara vill ligga i ditt knä och mysa.

Den där fantastiska rävliknande pälsen är en av de utmärkande karaktärsdragen hos en pomeranian, men du måste ge den regelbunden uppmärksamhet för att säkerställa att den bibehålls i bästa skick. En lätt daglig borstning tar bort dött hår och håller pälsen glänsande. Eftersom en pomeranian har dubbel päls – en mjuk, tjock underull av tjock päls och ett längre täckhår – är det bra att borsta på djupet en gång i veckan. Vi rekommenderar att du låter en professionell hundtrimmare trimma din pomeranian, och även bada den, var fjärde till sjätte vecka. En pomeranian kan fälla ganska rikligt, så regelbundna besök hos en hundtrimmer bidrar även till att hålla överflödigt hår borta från mattan. Klorna bör hållas korta, tänderna bör borstas minst en gång i veckan (helst dagligen) och öronen bör kontrolleras regelbundet.

Pomeranian är en mycket intelligent hundras och tycker bäst om ett skräddarsytt träningsprogram som ger både mental och fysisk stimulans. De tycker också om att leka hemma. För hundar som visar en förmåga att kunna gå ett steg vidare kan de också göra bra ifrån sig inom olika discipliner som agility, lydnad och rally. De är även bra terapihundar. Det finns dock ett par saker att tänka på ... En pomeranian tenderar ofta att vara lite ”högröstad” på grund av att den kan vara lite misstänksam mot främlingar. Tidig socialisering kan ha en positiv effekt på detta. Det kan också ta lite längre tid än genomsnittet för en pomeranian att bli rumsren. Vänlighet, konsekvens och allmänt tålamod är nyckeln.

7/7

Allt om pomeranianen

Nej, en pomeranian härstammar från tysk spets, och även om de har många liknande karaktärsdrag så är de två olika raser. Den största skillnaden är storleken. Som en jämförelse är en pomeranian vanligtvis ungefär hälften så stor som en tysk spets.

En pomeranian är alltid alert och väldigt känslig för vad som händer runt omkring den, och den tycker om att berätta för alla andra om det också. Den tenderar också att vara lite misstänksam mot främlingar och kan vara ganska pratsam om det också. Tidig socialisering, valpträning och att använda positiv förstärkning för att lära den kommandot ”tyst” är metoder som kan hjälpa.

Källor
  1. Veterinary Centers of America https://vcahospitals.com/
  2. Royal Canin Hundencyklopedi, utgåva 2010 och 2020
  3. Banfield Pet Hospital https://www.banfield.com/
  4. Royal Canin Breed Health Nutrition Produktbok
  5. American Kennel Club https://www.akc.org/

Dela den här sidan